Hur kan vi förstå och hantera dissociation

Hur kan vi frst och hantera dissociation Frelsning med Marianne Stahlheuer Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Cert ifierad EMDR Aktiv Psykoterapi Marianne Stahlheuer AB ISIS hstsymposium Fredagen den 19 oktober 2012 Normal dissociation Dagdrmmeri hjrnans utflyker under

trkiga mten Gra saker med autopilot- bilkrning Absorption - Vara inne i en film Kreativitet, problemlsning sjlvhypnos Dissociation Knslomssig bedvning, likgiltighet eller ofrmga till knslomssig respons Frndrad uppmrksamhet p omgivningen leva som i en dimma

Derealisation. Frsvagad eller frvrngd uppfattning av verkligheten Depersonalisering. Frsvagat, frvrngt eller frlust av det egna personlighetsmedvetandet Dissociativ amnesi. Ofrmga att minnas ngon viktig del av hndelsen Traumaspektrat Akut stressyndrom PTSD Komplex PTSD DDNOS dissociative disorders not otherwise

specified DID Dissociative Identity Disorder Borderline tillstnd, somatiseringssyndrom, ngest och mnga andra diagnoser dljer ofta en traumatisk bakgrund, bara frgan stlls Anknytning John Bowlby (1907-1990)myntade begreppet Attachment anknytning, som blev grunden

till anknytningsteorin Vi skapar olika anknytningsmnster, beroende p hur vl vuxenvrlden lyckas skydda och ge trygghet t barnet. Det ska finnas ngon dr ute som r starkare och klokare n jag En gynnsam start i livet skapar en trygg anknytning Desorganiserad anknytning Om frldern r skrmmande fr barnet blir

frldern kllan till rdsla. Om den som ska ge skydd och trst istllet r orsak till rdsla och skrck blir barnets anknytning kaotisk eller desorganiserad. Barnets hjrna fr samtidiga signaler om att ta sig i skerhet frn kllan till fara, dvs frldern, samtidigt som en annan del av hjrnan skapar impulsen att ska skydd hos samma frlder. Barnet brjar d fragmentera/ splittra informationen frn de egna systemen - upplevelsen av sig sjlv.

Psykiskt trauma Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt pfrestande hndelse eller situation som varken kan undvikas eller hanteras av individens tillgngliga resurser. ven knslomssig frsummelse ger upphov till traumatisering. Komplex traumatisering ger upphov till en skamskada, undvikande av skam. Stt att gra det r att dra sig undan, attackera sig sjlv eller attackera andra. Skam ver att inte knna sig lskad och skyddad, skam ver

att inte ha blivit vl omhndertagen, skam ver att inte kunna ty sig till andra och skam ver att man inte kan ta hand om sig sjlv. Psykiskt trauma 2 Den mest djupgende skammen r att bli utsatt fr frakt och ckel. Ett frnedrat barn uppfattar sig sjlv som fraktligt och ckligt. Skammen blir en skam ver att finnas till. Man brjar frst att knslomssig frsummelse och utsatthet fr frakt och

ckel r lika farligt fr det vxande barnet som vld och sexuella vergrepp. Personer med dissociativa strningar befinner sig i transtillstnd. Det finns ett engagemang i frhllande till den inre upplevelsevrlden. Trauma typ-I Avgrnsad psykisk traumatisering. Enstaka trauman ssom bilolycka, svr brnnskada, misshandel, vldtkt. Gr under diagnos:

Akut stressyndrom (ASD) Post traumatiskt stressyndrom (PTSD) ASD - Normala reaktioner p onormala hndelser. Symptomen starkast direkt efter hndelsen. Klingar av inom fyra veckor. PTSD - Onormala reaktioner p normala hndelser. Symptomen klingar inte av sig sjlva utan kan tom ka ver tid. Trauma typ-II Mer generaliserad psykisk traumatisering.

Lngvariga och upprepade trauman som tortyr, systematisk misshandel, lngvariga sexuella vergrepp och/ eller en uppvxt med stor omsorgssvikt. Diagnoserna komplex PTSD, DESNOS (disorders of extreme stress not otherwise specified). Trauma typ-I vergr i trauma typ-II vid frsvrande omstndigheter som tex omsorgssvikt eller brist p adekat behandling. Tex lngdragen asylprocess, bli missfrstdd i vad man lider av, bli skuldbelagd istllet fr att f adekvat hjlp.

Symptom p dissociation Diagnosmanualen DSM-IV: Amnesi, depersonalisation, derealisation, identitetsfrvirring, identitetsvxling. Psykosliknande tillstnd pga flashbackupplevelser. Knslomssig bedvning. Knsla av bedvning, likgiltighet eller ofrmga till knslomssig respons. Frndrad uppmrksamhet. Minskad

uppmrksamhet p omgivningen. "leva som i Symptom 2 Derealisation. Frsvagad eller fvrngd uppfattning av verkligheten. Depersonalisering. Frsvagat, frvrngt eller frlust av det egna personlighetsmedvetandet. Dissociativ amnesi. Ofrmga att minnas ngon viktig del av en hndelse. Tappa tid

Toleransfnstret Med toleransfnster menas den nivn av aktivitet i en mnniskas centrala nervsystem som krvs fr att hon ska vara vaken, vid medvetande, underskande och relaterande!!! Toleransfnstret 2 Toleransfnstret - individens optimala anspnningszon. Nr personen befinner sig

inom sitt toleransfnster r frmgan till socialt samspel och lrande aktiverad. Toleransfnstret 3 Hyper- arousal - tillstnd med frhjd vaksamhet, anspnning och sympatikuspslag, dvs kamp- och flyktbeteenden. Maniska frsvar kan aktiveras, forcerade affekter och vrede aktiveras ltt. Hypo-arousal - Tillstnd med snkt

aktivitetsgrad i centrala nervsystemet och i sitt mest extrema fall nedslckning och domning av personen, s kallad numbing. Tillstndet utmrks av skam, skuld, ANP och EP ANP Apparently normal part of the personality - vardagspersonlighet EP Emotional parts Fight (slss)

Flight (fly) Numbing (spela dd) Freeze (stelna) Mer om dissociation Frndring i upplevelse av sjlvet, andra, tid eller plats. Utanfr kroppen tillstnd, nra-dden upplevelser, frndrad kroppsperception. Kroppsligt terupplevande av trauman leva i traumatid

Frvirringstillstnd Dissociation forts Mnniskor med dissociativa strningar knner sig ointegrerade och fragmenterade drfr att de har minnen, knslor och beteenden som knns frmmande och som att de inte tillhr dem. De kan inte vxla mellan olika tillstnd och reaktioner. Det r istllet deras jagknsla som frndras frn situation till situation, s att de upplever att de inte tillhr en och samma person.

Dessa osammanhngande jagknslor och svarsmnster kallas dissociativa delar av personligheten. Strukturell dissociation Dissociationsdiagnoserna definieras av amnesi (onormal glmska)och skiftande mellan de olika tillstnden. Det finns barrirer mellan de olika delarna som hindrar informationsutbyte mellan dem. Tillstndet innebr en klyvning mellan olika

aktionssystem hos personligheten med intrng frn ett system till ett annat, med avsaknad av en integrerande funktion. Knna igen dissociation Personen verkar borta, tycks inte hra dig gonen rullar uppt/ blicken frndras/ snabba blinkningar /personen tcker gonen Kroppssprket frndras helt, blir som en annan person Rsten frndras, blir mrkare/ljusare, enklare/barnsligt sprk

Personen kan inte lngre knna kroppen eller delar av den Pltsliga smrtor eller domningar Svimningsanfall Illamende Att gra vid dissociation Ta det lugnt! Dissociation r inte farligt och detta har hnt den hr personen mnga gnger Sunt frnuft: vara nrvarande, eventuellt mildra dissociationen, gra det bekvmt fr personen,

hindra personen frn att skada sig sjlv Lt dissociationen ha sin gng det r inte ditt fel om du sade ngot som triggade personen Knner du igen dig i det hr rummet, bertta vem du r. Du kan vara trygg hr. Jag vill dig vl och kommer att se till att inget hnder dig hr Att gra vid dissociation fr professionella vrdgivare Endast om du knner dig trygg med det och r frenligt med din yrkesroll kan du hjlpa personen att hlla sig

kvar i nuet Vet du hur gammal du r, vilket r det r? Se p dina hnder, de tillhr en x-ring Hur knns det i kroppen? Kraftlshet: Prova att spnn olika muskler, tryck ftterna i golvet Knslolshet: Knn p armstdet till stolen du sitter p, knn p tyget i din trja, beskriv skillnaden Andas i fyrkant: Andas in, paus, andas ut, paus Vad behver du fr att kunna ta dig skert hrifrn? Att sga nr personen kommer tillbaka

Minns du vad vi pratade om nyss? Om inte terbertta Normalisera: det r vanligt att Frklara det du vet (Oundvikliga) svrigheter fr behandlaren Vra spegelneuron reagerar p det outhrdliga vervldigande knslor Dissociation hos behandlaren Maktlshet - vrdelshet Misstro Avvisande Skuldbelggande Distansering - Fientlighet

veridentifikation Grnslshet - Rollfrvirring verdrivet ansvar fr resultatet Idealisering Lsningar Tillrcklig kompetens hos behandlaren: Leg psykolog och/ eller leg psykoterapeut Lr av patienten! Ls mer om dissociation Se till att f adekvat handledning!!!

Alterpersonligheter 1 Vrden vardagspersonligheten Barn olika ldrar, br minnen, fngna i traumatid, triggas av skrck Beskyddare skyddar barnet, kontrollerar, frsvarar frvare, missbrukar droger, frhindrar lkning, bestraffar barndelar/ vrden, kan anvnda skrck som maktmedel fr att skydda hemligheter, kan skada kroppen fr att kontrollera

Alterpersonligheter 2 Hjlpare visdom, vet vad som hnder, balanserar, trstar, maskrosbarn Doers skter skolan vriga djur, knslor, nglar, demoner, utomjordiska varelser, roller Fasspecifik behandling Behandling av en dissociativ person utfrs alltid av en legitimerad behandlare med

traumakompetens: Fas 1 - Stabilisering Fas 2 - Bearbetning Fas 3 - Integration Fas 1 arbete Syftar till att: Bidra till att personen kan uppn tillstnd dr han/hon kan hrbrgera sina egna reaktioner. Erbjuda en kad frmga att lugna och trsta sig sjlv via kad sjlvreglering och ka

frmgan till vila och terhmtning. Aktivera resurser och skapa nya inlrningssituationer. Aktivera nyfikenhet och gldje. Fas 1 arbete Lugna och reglera. Installera hopp om mjlig frndring. Installera en brukbar relation. Hjlpa personen att verkomma sin rdsla fr inre upplevelser. kad frmga till vila/ terhmtning.

Fas 2 - bearbetning Sakta ned tempot Sker beabetning fr tidigt kar risken fr tertraumatisering och i samband med detta risken fr kning av dissociationssymptom. Bearbetning - annat n att bara tala om

traumana. Oftast krvs metoder som hypnos och EMDR. Mlet med behandlingen kan se ut p olika stt, men innefattar p olika stt integrering av trauman och mellan olika alterpersonligheter. Fas 3 - Integration Integrering kan beskrivas som att organisera alla de olika delaspekterna av personligheten i en helhet som fungerar p ett sammanhngande stt.

Vi fds med en strvan att integrera vra erfarenheter till en hel, sammanhngande livshistoria och en stabil knsla av vilka vi r. Vr integrerande frmga hjlper oss att skilja det frflutna frn nuet och att hlla oss i nuet, ven nr vi minns vrt frflutna eller funderar ver framtiden. Integration 2 Den hjlper oss att utveckla vr jagknsla. Ju skrare och tryggare vr knslomssiga

och fysiska omgivning r nr vi vxer upp, desto mer kan vi vidareutveckla och strka denna integrerande frmga. Dissociation r nr vr integrerande frmga skadats allvarligt av upprepade trauman. Trauman i barndomen kan p djupet begrnsa vra mjligheter att integrera vra upplevelser. Hjrnan och den integrerande frmga r fortfarande under utveckling Freningar mm ISSTD International Society for the Study of

Trauma and Dissociation www.isst-d.org ESTD European Society for Trauma and Dissociation www.estd.org Se www.hypnosterapi.nu utbildningar om dissociation med Suzette Boon, 2013-2014 Litteraturtips Gerge, A: Psykoterapi vid dissociativa

strningar Gerge, A: Med empatin bevarad. Varfr handledning r ndvndig. Gerge, A: Empatitrtt: att utveckla vlmende i vrd och omsorgsyrken. Gerge, A: PTSD: En handbok fr dig som drabbats av psykisk traumatisering som barn eller vuxen. Herman, J.L: Trauma och tillfrisknande. Citat Whenever a child is abused, someones

eyes are closed. (Davies & Frauley; Treating the Adult Survivor of Childhood sexual Abuse, 1994) Bristande anknytning ger upphov till en frndrad arkitektur av CNS Schore 2009 Tack fr att jag fick dela er tid! Marianne Stahlheuer Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Certifierad EMDR

[email protected] www.aktivpsykoterapi.com

Recently Viewed Presentations

  • Templar Law What not to do as Grand

    Templar Law What not to do as Grand

    Video tape, DVD or any other form of video presentation of the Orders of Templary as depicted in the rituals of the Grand Encampment are not to be used in the conferral of said orders. They were produced for instructional...
  • Golden Memories! Since Cloud Observers was founded in

    Golden Memories! Since Cloud Observers was founded in

    Bill Brimson Brian Simmons Trevor Miles Rick Parkinson Janet Jaehne, Pam Wedgwood Greta Clowes, Jim Warren Margaret Copley Jean Moore, Gil Blamey Ken Ashton Tim Rusden Chris (Jan) Robinson Gill Charles Jill Worth If anybody is able to fill in...
  • Collective Rights - Quia

    Collective Rights - Quia

    Collective rights are rights held by groups (peoples) in Canadian society that are recognized and protected by Canada's constitution. Collective rights are different than individual rights. Every Canadian citizen and permanent resident has individual rights under the Charter of Rights...
  • Bilinear Games: Polynomial Time Algorithms for Rank Based

    Bilinear Games: Polynomial Time Algorithms for Rank Based

    Bilinear Payoff: (x, y) fetches xTAyto player 1, and xTBy to player 2. Motivation: Koller et al. (STOC'94) for two-player extensive form game with perfect recall. Author
  • WHAT WE WILL COVER Introduction to Knowing What

    WHAT WE WILL COVER Introduction to Knowing What

    REVISION CHECKLISTS. There are revision checklists available for every subject on skool.ie. These detailed checklists go through exactly what you need to know for each subject. You can also prepare your own revision checklist by going through past exam papers...
  • URBAN SUBCENTER FORMATION BY ROBERT W. HELSLEY &

    URBAN SUBCENTER FORMATION BY ROBERT W. HELSLEY &

    Introduction: The conventional monocentric model of urban employment was suggested to be largely irrelevant. Employment is decentralizing to the suburbs and centralizing within the suburbs. Currently two approaches: I. City's production and residential sectors are either segregated or integrated. II.
  • March 14, 2019 Environmental Management Commission Readoption and

    March 14, 2019 Environmental Management Commission Readoption and

    Scott Bullock. Division Of Waste Management, Underground Storage Tank Section. Overview. The Division of Waste Management is requesting approval from the EMC of the Hearing Officer's Report, Regulatory Impact Analysis, and Adoption of amendments to 15A NCAC 02L Section .0400...
  • Pure Substance - Socorro Independent School District

    Pure Substance - Socorro Independent School District

    Matter whose composition does not change from one sample to another is called a pure substance. made of a single type of atom or molecule. Because the composition of a pure substance is always the same, all samples have the...